Ja visst gör det ont när knoppar brister

Men se, nu äntligen så blommar liljekonvaljen. Lika gott som dessa små blomster doftar, lika giftiga är de för våra kissemissar, så det blir till att jaga fram en kattfri zon. Mina mårbacka verkar också ta sig igen efter en tveksam levnadsglädje under våren.





Måndagskvällen stod i inredningens tecken. Thompas kollega Jennica körde sitt extraknäck som säljare för företaget Zelected by houze. Som värdinna stod Ida och alla snygga prylar gjorde sig mycket åtråvärda i hennes fina hus. Det hade varit lätt att förköpa sig men jag håller rätt så bra på mitt köpstopp och dessutom bröt många av prylarna av lite för mycket mot min egna lite mer lantliga inredning. Det får inte bli för stelt. Jag vill ha det hemtrevligt och gemytligt samtidigt som jag gärna välkomnar lite stänk av moderniteter. Högglans t ex kommer inte in genom mina dörrar. Jag blev till slut efter mycket velande ägare till 4 vita kaffekoppar och hoppas på att det snart slutar vara säljstopp på den rosa varianten. Ida bjöd på bubbel och snittar som satt som en smäck efter en lång och svettig promenad med barnvagnsmaffian i skogen tidigare på dagen.




Soffan utsmyckades med dessa läckra färgklickar.


Jag föll pladask för den här fina fondtapeten som Ida o Fredde hade i deras sovrum. Jag kan väl tillägga att den inte alls gick hem hos min andra hälft.


Slutet av kvällen toppades med att lilla Hedda kom hem.


Igår packade jag in August o mormor i bilen och tog en eftermiddagstripp till IKEA. Fick med mig lite småskräp hem som sig bör när man är där. Det roligaste köpet var barnstolen, ni vet den som går hem hos varenda småbarnsfamilj. Superbillig, lätt att ta med, lätt att torka av och rolig i den bemärkelsen att det snart är dags för A att smaka gröt. Han har fått lite dispens av BVC-tanten och ska få börja testa innan han fyller 4 månader i hopp om att han ska kräkas lite mindre. På IKEA ville han inte ligga i vagnen utan var bara nöjd i famnen, så att allt kunde beskådas in i minsta detalj. Börjar tro att han faktiskt gillar det där stället. Å andra sidan så kräktes han på't som man brukar säga. Han lämnade 2 fina högar på golvet.

Jag blir så glad när ni kommenterar min blogg. Mera sånt, ni är ju så många som läser. Jag är rädd för att det kommer bli ännu lite mindre bloggande framöver, men kommentarerna både på bloggen och annars ger mig en större morot till mer skrivande. Ibland är nog inte livet anpassat till att blogga. Nu är det ibland, och jag ska krypa upp intill mitt lille hjärtegull i sängen och snusa honom i nacken. Min älskade älskade August.